Varför står det att en 500 GB disk är 465 GB? Därför!

Du har en 500 GB hårddisk men Windows visar att den har Kapacitet: 465 GB (i Utforskaren, högerklicka på Egenskaper).
Är det nåt fel? Nej det är OK. Läser man mer vid ”Kapacitet” så kan det också stå t.ex:
499 293 089 792 byte” (bildexempel ovan)
dvs 499 miljarder 293 miljoner 89 tusen 792 byte (”bajt”).
Avrundat blir det ca 500 GB (499,3 GB).

Är 500 GB alltså lika många byte som 465 GB…?? Ja, det är förvirrande och egentligen korkat, därför att prefixet G i GB (gigabyte) har två olika betydelser:
G i ”500 GB” ovan har ett lite mindre värde än G i ”465 GB”, och det medför att båda uttrycken representerar samma antal byte.
Hur de identiska prefixen ska tolkas i olika sammanhang är upp till användarna att lista ut.

Liknande gäller prefixen k, M och T, som i kB (kilobyte), MB (megabyte) och TB (terabyte).

Exempelvis prefixet k (kilo) kan betyda antingen 1000 (103) eller 1024 (210). Att k kan betyda 1024 i vissa datorsammanhang är historiskt betingat. Datorer arbetar med binära talsystemet (som har 2 som bas) istället för decimala (med 10 som bas) som vi människor brukar använda.
Förr i tiden fanns inget prefix för 1024 men däremot för 1000 (k) som ligger ganska nära, och då valde man det. På den tiden innehöll hårddiskar och annan lagringsmedia betydligt mindre utrymme än idag, det handlade om några hundra kB eller MB (istället för GB och TB), så skillnaden i slutändan mellan det ena och det andra prefixet blev inte så stor som den kan bli idag.

Tillverkare av hårddiskar och annan lagringsmedia använder k i betydelsen 1000, dvs enligt talbasen 10 eller ”decimalt”.
Medan andra aktörer i datorvärlden använder k=1024, t.ex. Microsoft i Windows. Till skillnad från andra operativsystem som uttrycker sig ”decimalt”, t.ex. OS X (Apple) och Linux.

Klart att det bäddar för förvirring. I USA lär en del personer stämt hårddisktillverkare för falsk marknadsföring men inte fått rätt.

Men i slutändan är det alltså lika många byte i 500 GB ”decimalt” som i 465 GB ”binärt”*.

Förtydligande: ”decimalt” och ”binärt” i texten ovan syftar på prefixen och talbasen de använder. Själva talen i t.ex. 500 GB och 465 GB är båda decimala. (Binära tal innehåller endast ettor och nollor).


NYA PREFIX

På senare år har nya prefix införts för den binära varianten:
Ki, Mi, Gi osv. som i KiB, MiB, GiB, TiB (uttalat kibibyte, mibibyte, gibibyte, tibibyte).
Dvs en KiB är 1024 byte, och en MiB är 1024*1024 byte, osv.

”465 GB” i den inledande texten ovan skulle då kunna ersättas med 465 GiB. Frågan är väl om det minskar förvirringen mer än ökar…


DE VANLIGASTE BYTE-PREFIXEN

Används som decimalt prefix före B (byte):
k =103 (=1000)
M =106 (=10002)
G =109 (=10003)
T =1012 (=10004)
Exempel: kB. MB. GB.

Används som binärt prefix före B (byte):
k eller Ki =210 (=1024)
M eller Mi =220 (=10242)
G eller Gi =230 (=10243)
T eller Ti =240 (=10244)
Exempel: kB eller KiB. MB eller MiB. GB eller GiB.

Det finns prefix för ännu större tal, t.ex. P (peta) och E (exa).


OMVANDLA MELLAN DECIMALT OCH BINÄRT PREFIX

Så här kan man räkna ut vad 500 GB decimalt blir med binärt prefix:

500*109 / 230 = 465,66 GB eller GiB.

Och så här åt andra hållet, från 465 GB binärt till decimalt prefix:

465*230 / 109 = 499,3 GB.

Vill man istället räkna med TB (terabyte) som ursprungsvärde, exempelvis vad 3 TB decimalt blir med binärt prefix:

3*1012 / 240 = 2,73 TB (eller TiB).

(dvs man ersätter 109 med 1012, och 230 med 240. På motsvarande sätt gör man om MB (megabyte) är ursprungsvärdet, då används istället 106 och 220).


FLER SKÄL ATT DET KAN ”FATTAS” UTRYMME…

Förutom ovanstående konstigheter så kan det fattas lagringsutrymme PÅ RIKTIGT. Dvs att det är mindre kapacitet än vad tillverkaren uppger. Eller tvärtom att det är lite mer utrymme än vad tillverkaren uppger.

Exempel: en viss 256 GB USB-sticka har kapaciteten 230 GB (GiB) binärt, vilket motsvarar ca 247 GB decimalt. Den stickan har alltså 9 GB mindre kapacitet än vad tillverkaren angav. (Och det har inget att göra med förvirring kring decimalt / binärt).

Även operativsystemet kan lägga beslag på utrymme MEN det inkräktar på ”ledigt utrymme”, inte på kapaciteten:

Ovan visas att Windows använder två små ”dolda” partitioner på 260 MB (MiB) och 500 MB (MiB), utöver den partition som användarna ser i Utforskaren (enhet C:) som är 465,00 GB (GiB). Men det påverkar inte kapaciteten som är 465,75 GB (GiB) (syns till vänster), dvs ca 500 GB.
Anm: skärmbilden är från Kontrollpanelen – Administrationsverktyg – ”Skapa och formatera hårddiskpartitioner”.

 

Flytta Windows från hårddisk till SSD-disk med ”systemavbildning”

Bakgrund:
Gammal Windows 7-dator som stått i förrådet många år ska återanvändas för installation av Linux. Windows ska behållas. Men hårddisken är troligen inte frisk (skadade sektorer), Windows och programkörningen går vääldigt långsamt.

Att göra:
Byta hårddisk (HDD) till SSD, med minst samma storlek som hårddisken, 500 GB.
Windows + övrigt innehåll ska kopieras till SSD-disken. Gamla hårddisken innehåller tre enheter: C, D och E (totalt ca 140 GB), Windows är på enhet C (ca 60 GB).

Förklaring: HDD=hard disk drive (hårddisk), SSD=solid state drive (ssd-minne eller -disk).


Steg 1:

Skapa en kopia av hela Windows inklusive startpartitionen.

Kör Windows egna program ”Systemavbildning” och ”Systemreparationsskiva”, finns i Kontrollpanelen under Säkerhetskopiering:

– Skapa en ”Systemavbildning” innehållande enhet C, till en extern usb-hårddisk.
Innan dess gjordes två misslyckade försök att även inkludera enhet D och E (dvs hela hårddiskens innehåll) i systemavbildningen, men då stannade programmet efter några minuter.

– Och skapa en startbar ”Systemreparationsskiva”, på en CD-skiva (kräver att man har en CD/DVD-brännare, det finns inbyggt i den gamla datorn).
Anm: här måste det vara en cd-skiva, det går inte att göra en startbar USB-sticka med detta gamla Windowsprogram.

Anm: innan Windows systemavbildning gjordes så provade jag image- och kloningsprogrammet Macrium Reflect, men det funkade inte, programmet ”kraschade” med blå skärm tio minuter in i image-kopieringen. Så det avinstallerades.


Steg 2:

Kopiera mapparna och filerna på enhet D och E till extern hårddisk, med Windows Utforskaren.


Steg 3:

Stoppa in cd-skivan ”Systemreparationsskiva” i cd-enheten om den inte redan är där (så slipper man det sedan).
Stäng av datorn, dra ur alla sladdar, öppna chassit. Koppla loss kablarna från den gamla hårddisken (som kan sitta kvar tills vidare), montera och koppla in SSD-disken (använd samma kablar som satt i gamla hårddisken).
Sätt ihop datorn och anslut sladdarna.

Anm: SSD-disken fästes med silvertejp eftersom monteringssats saknades, funkar bra men rekommenderas inte.


Steg 4:

Starta datorn och tryck tangent F12 (ev. upprepade gånger med nån sekunds mellanrum) när datorn befinner sig i bootsekvensen, dvs innan Windows börjat starta, så att bootmenyn visas. OBS på andra datorer kan det vara en annan tangent än F12.
Välj CD/DVD i bootmenyn. Då kommer datorn att starta från cd-skivan (istället för hårddisken).
På vissa datorer görs detta automatiskt om hårddisken inte är startbar.

I återställningsprogrammet som startar från cd-skivan, välj att återställa med systemavbildningen som skapades innan och som finns på externa hårddisken.

Det tog ca en halvtimma att överföra Windows till SSD-disken.

Återställningsprogrammet skapade enheterna C, D och E på SSD-disken, dvs samma som på gamla hårddisken, men D och E innehöll förstås inga mappar och filer eftersom jag tidigare valde att enbart återställa C.

När det var klart och datorn startade om igen så bootade den från (SSD-) disken, eftersom boot-ändringen till CD/DVD som gjordes tidigare med F12 bara var temporär, gällde bara en gång. (Om ändringen istället hade gjorts permanent så hade man behövt ändra tillbaka det).


Klart!

Nu körs den datorn med SSD-disken och är redo för installation av Linux (som ska ligga i en egen partition, så att man kan köra både Windows och Linux).

Windows och andra program går nu blixtsnabbt jämfört med tidigare. (Därför att SSD är snabbare än HDD förstås, men även därför att den gamla hårddisken var extremt långsam pga för många skadade sektorer).

Avslutningsvis återstår att kopiera innehållet i enhet D och E från den externa hårddisken (mha Windows Utforskaren), om man vill ha dom gamla filerna också.

Väckning ur strömsparläget funkar inte

Väckning ur strömsparläget med tryck på tangentbord eller mus fungerade inte, inget hände. Strömsparläge var aktiverat i Windows (7).

Nedanstående lösning gäller visserligen för en specifik stationär datormodell (”Vox i7”), men lösningen kanske kan ge ledtrådar för andra datorer med liknande problem.

LÖSNING:
Ändra inställningarna i datorns BIOS. (Dit man kommer genom att vid uppstart trycka en viss tangent enligt info som fladdrar förbi snabbt på bildskärmen vid uppstart).
Med denna dator behövde följande inställningar göras:

  • Settings/Advanced/Wake up Event Setup:
    – Wake up event by: BIOS
    – Resume from s3/s4/s5 by usb device: Enabled
  • Settings/Advanced/Power management setup:
    – EuP 2013: Disabled

Därefter fungerar denna dator enligt följande:

– Datorn kan väckas ur strömsparläge med tryck på tangentbordet eller musen.

– När datorn är helt avstängd kan den också startas med tryck på tangentbordet eller musen.

– När datorn går in i strömsparläge eller stängs av helt så släcks tangentbordets och musens lampor.


Anm 1:
Om ”EuP 2013” (se ovan) sätts till Enabled (istället för Disabled), då släcks inte tangentbordets och musens lampor då datorn stängs av helt. Och då kan en helt avstängd dator startas endast med datorknappen.

Anm 2:
Om ”Wake up event by” (se ovan) sätts till ”OS” (istället för ”BIOS”), då kan datorn inte väckas ur strömsparläge med tryck på tangentbord eller mus. (Trots att t.ex. tangenbordet är inställt i Windows på att kunna väcka ur strömsparläge). Och då kan en helt avstängd dator startas endast med datorknappen, inte med tryck på tangentbordet eller musen.