Kopiera filnamnen i Utforskaren

I Windows (10/11) Utforskaren:
du vill kopiera enbart filnamnen som visas i en mapp (dvs inte hela filerna), gör så här:

– Markera filnamnen som ska kopieras.
– Välj ”Kopiera sökväg” i fliken ”Start”.
Då kopieras filnamnen och hela sökvägarna, t.ex:
”D:\testar\Image2.jpg”
och så vidare, som oformaterad text.


ELLER gör så här (inte lika enkelt):

– Håll nere Shift och högerklicka på en tom yta (i Utforskaren) i den mappen där filerna visas vars namn du vill kopiera.
– Välj ”Öppna PowerShell-fönstret här”.
– Skriv cmd för att starta Kommandotolken i PowerShell-fönstret.
– Skriv dir /b
– Markera filnamnen och tryck Enter för att kopiera dom.

Förklaring: kommandot dir /b funkar inte i PowerShell (endast dir), därför måste Kommandotolken användas genom att först skriva cmd.

Istället för att skriva cmd kan man skriva start cmd, då öppnas Kommandotolken i ett separat fönster.

Anm: i Windows 7 är det lite enklare vid Shift+högerklick, där är Kommandotolken valet istället för PowerShell, så där behöver man inte skriva cmd osv.

Varför står det att en 500 GB disk är 465 GB? Därför!

Du har en 500 GB hårddisk men Windows visar att den har Kapacitet: 465 GB (i Utforskaren, högerklicka på Egenskaper).
Är det nåt fel? Nej det är OK. Läser man mer vid ”Kapacitet” så kan det också stå t.ex:
499 293 089 792 byte” (bildexempel ovan)
dvs 499 miljarder 293 miljoner 89 tusen 792 byte (”bajt”).
Avrundat blir det ca 500 GB (499,3 GB).

Är 500 GB alltså lika många byte som 465 GB…?? Ja, det är förvirrande och egentligen korkat, därför att prefixet G i GB (gigabyte) har två olika betydelser:
G i ”500 GB” ovan har ett lite mindre värde än G i ”465 GB”, och det medför att båda uttrycken representerar samma antal byte.
Hur de identiska prefixen ska tolkas i olika sammanhang är upp till användarna att lista ut.

Liknande gäller prefixen k, M och T, som i kB (kilobyte), MB (megabyte) och TB (terabyte).

Exempelvis prefixet k (kilo) kan betyda antingen 1000 (103) eller 1024 (210). Att k kan betyda 1024 i vissa datorsammanhang är historiskt betingat. Datorer arbetar med binära talsystemet (som har 2 som bas) istället för decimala (med 10 som bas) som vi människor brukar använda.
Förr i tiden fanns inget prefix för 1024 men däremot för 1000 (k) som ligger ganska nära, och då valde man det. På den tiden innehöll hårddiskar och annan lagringsmedia betydligt mindre utrymme än idag, det handlade om några hundra kB eller MB (istället för GB och TB), så skillnaden i slutändan mellan det ena och det andra prefixet blev inte så stor som den kan bli idag.

Tillverkare av hårddiskar och annan lagringsmedia använder k i betydelsen 1000, dvs enligt talbasen 10 eller ”decimalt”.
Medan andra aktörer i datorvärlden använder k=1024, t.ex. Microsoft i Windows. Till skillnad från andra operativsystem som uttrycker sig ”decimalt”, t.ex. OS X (Apple) och Linux.

Klart att det bäddar för förvirring. I USA lär en del personer stämt hårddisktillverkare för falsk marknadsföring men inte fått rätt.

Men i slutändan är det alltså lika många byte i 500 GB ”decimalt” som i 465 GB ”binärt”*.

Förtydligande: ”decimalt” och ”binärt” i texten ovan syftar på prefixen och talbasen de använder. Själva talen i t.ex. 500 GB och 465 GB är båda decimala. (Binära tal innehåller endast ettor och nollor).


NYA PREFIX

På senare år har nya prefix införts för den binära varianten:
Ki, Mi, Gi osv. som i KiB, MiB, GiB, TiB (uttalat kibibyte, mibibyte, gibibyte, tibibyte).
Dvs en KiB är 1024 byte, och en MiB är 1024*1024 byte, osv.

”465 GB” i den inledande texten ovan skulle då kunna ersättas med 465 GiB. Frågan är väl om det minskar förvirringen mer än ökar…


DE VANLIGASTE BYTE-PREFIXEN

Används som decimalt prefix före B (byte):
k =103 (=1000)
M =106 (=10002)
G =109 (=10003)
T =1012 (=10004)
Exempel: kB. MB. GB.

Används som binärt prefix före B (byte):
k eller Ki =210 (=1024)
M eller Mi =220 (=10242)
G eller Gi =230 (=10243)
T eller Ti =240 (=10244)
Exempel: kB eller KiB. MB eller MiB. GB eller GiB.

Det finns prefix för ännu större tal, t.ex. P (peta) och E (exa).


OMVANDLA MELLAN DECIMALT OCH BINÄRT PREFIX

Så här kan man räkna ut vad 500 GB decimalt blir med binärt prefix:

500*109 / 230 = 465,66 GB eller GiB.

Och så här åt andra hållet, från 465 GB binärt till decimalt prefix:

465*230 / 109 = 499,3 GB.

Vill man istället räkna med TB (terabyte) som ursprungsvärde, exempelvis vad 3 TB decimalt blir med binärt prefix:

3*1012 / 240 = 2,73 TB (eller TiB).

(dvs man ersätter 109 med 1012, och 230 med 240. På motsvarande sätt gör man om MB (megabyte) är ursprungsvärdet, då används istället 106 och 220).


FLER SKÄL ATT DET KAN ”FATTAS” UTRYMME…

Förutom ovanstående konstigheter så kan det fattas lagringsutrymme PÅ RIKTIGT. Dvs att det är mindre kapacitet än vad tillverkaren uppger. Eller tvärtom att det är lite mer utrymme än vad tillverkaren uppger.

Exempel: en viss 256 GB USB-sticka har kapaciteten 230 GB (GiB) binärt, vilket motsvarar ca 247 GB decimalt. Den stickan har alltså 9 GB mindre kapacitet än vad tillverkaren angav. (Och det har inget att göra med förvirring kring decimalt / binärt).

Även operativsystemet kan lägga beslag på utrymme MEN det inkräktar på ”ledigt utrymme”, inte på kapaciteten:

Ovan visas att Windows använder två små ”dolda” partitioner på 260 MB (MiB) och 500 MB (MiB), utöver den partition som användarna ser i Utforskaren (enhet C:) som är 465,00 GB (GiB). Men det påverkar inte kapaciteten som är 465,75 GB (GiB) (syns till vänster), dvs ca 500 GB.
Anm: skärmbilden är från Kontrollpanelen – Administrationsverktyg – ”Skapa och formatera hårddiskpartitioner”.

 

Så rensar du hårddisken (så att dina raderade filer inte kan återskapas)

Eller: hur man raderar hårddisk eller USB-minne med Windows.

När man i Windows raderar filer ”permanent”, t.ex. med tangenterna Shift+Delete, eller om man ”raderat” med Delete och sedan tömt ”papperskorgen”, så kan de ”raderade” filerna fortfarande finnas kvar dolda och kan enkelt återskapas*. Det gäller framför allt USB-minnen och (mekaniska) hårddiskar dvs HDD. (Med SSD kan det vara svårare eller omöjligt att återskapa raderade filer).

Det finns tredjepartsprogram som rensar bort ”raderade” (dolda) filer genom att skriva över allt med nya data, t.ex. med massa nollor eller slumpvis data.
Windows har en egen sådan lösning i Utforskaren: full formatering. (Windows har även programmet Diskpart som körs i kommandotolkfönster, det visas kortfattat längst ner på denna sida).

OBS: om man vill rensa på samma enhet som Windows ligger (t.ex. enhet C) och behålla Windows, så behövs en annan metod än formatering eller Diskpart, se ”RENSA PÅ SAMMA ENHET SOM WINDOWS” längre ner på sidan.


RENSA MED FULL FORMATERING
(Gäller Windows Vista, 7, 8, 10 och 11).

Gör så här:
I Windows Utforskaren (eng. Windows Explorer / File Explorer), markera den enhet (t.ex. D, E eller F) som ska rensas/tömmas, högerklicka och välj ”Formatera”.
Välj filsystem (t.ex. NTFS).
Och avkryssa rutan ”Snabbformatering” (”Quick format”), dvs ta bort krysset så att det görs en full formatering istället för snabbformatering.

På bilden ovan är det enhet F som ska formateras, det syns längst upp där det står ”Formatera Eva (F:)”.
”Eva” är volymetiketten, ”F” är enhetsbokstaven (eng. ”drive letter”).

OBS! Innan du trycker ”Starta”, dubbelkolla att det är rätt enhet som du markerat och som du vill rensa. Observera att samtliga filer och mappar på den enheten kommer att försvinna (permanent på riktigt).

En indikator (förloppsindikator) visar hur långt formateringen har kommit, så att man inte behöver undra om det står still:

Full formatering tar mycket längre tid än snabbformatering (som ofta görs på några sekunder). Till skillnad från snabbformatering så fyller full formatering hela den valda enheten med binära nollor, och den gör dessutom kontroller av eventuella skadade sektorer.

Hur lång tid det tar beror på enhetens storlek och på den diskens skrivhastighet. (Mer info längre ner).


Windows har även en formateringsversion som körs i Kommandotolken (kommandot format), för den som hellre föredrar det.


TIDEN DET TAR:

Vid full formatering skrivs alltså massa binära nollor på hela den valda enheten. Det tar tid eftersom varje GB (gigabyte) innehåller över åttatusen miljoner bitar (bits). (En byte består av 8 bitar. En GB är drygt tusen MB (megabyte) dvs drygt tusen miljoner byte).

Så det kan ta allt ifrån några minuter till flera timmar beroende på hur stor enheten är (hur många GB) och vilken skrivhastighet (MB/sek) den har.

Exempel, att rensa en enhet som är 100 GB tar ungefär:
– 15 minuter eller mer om skrivhastigheten är 120 MB/sek (en ordinär hårddisk).
– 1,5 timma eller mer om skrivhastigheten är 20 MB/sek (en långsammare usb-sticka).

Tidsåtgången för att rensa varierar beroende på vilket program man använder. Vid två tester med en 32 GB usb-sticka som har max skrivhastighet 40 MB/sek, så tog det 56 minuter med full formatering i Utforskaren, och 40 minuter med Diskpart (se nedan).

En hårddisk på 1 TB (terabyte) kan ta 2-3 timmar eller mer att rensa på det här sättet.



OM MAN VILL KOLLA ATT FILERNA ÄR BORTA:

Några exempel på program för att snabbt och lätt kolla om det finns några raderade filer som kan återskapas är ”Stellar Data Recovery”*, ”EaseUS Data Recovery”, och ”Recuva”. Det finns fler, t.ex. ”Disk Drill”.
Raderar man en fil i Windows på vanligt sätt så kan den återskapas med nån av de programmen (ibland gratis). Men i andra situationer är ”Stellar” bättre och ”Recuva” sämst.

Vid tester med USB-stickor med filsystem NTFS och som innehöll raderade filer, framkom följande:

– Efter en full formatering (som tog 56 minuter) hittade varken ”Stellar” eller nån av de andra testade programmen några raderade filer. Helt OK alltså.

– Men även efter en snabbformatering (quick format), som bara tar några sekunder, hittade två av programmen (”EaseUS” och ”Recuva”) INTE några filer, inte ens med djup eller avancerad skanning, vilket är en brist hos dom programmen.
Anledningen till att de inte hittade filerna är att snabbformatering plockar bort samtliga pekare som Windows använder för att läsa en fil (det går blixtsnabbt), inte bara pekaren som talar om var filen börjar. (Filer är uppdelade i sektorer, inte alltid i ordning efter varandra så därför finns det pekare för varje sektor som visar var filens nästa sektor finns, osv).

Efter en snabbformatering finns alltså de raderade filernas innehåll kvar, men det blir svårare att återskapa filerna utan dessa pekare. Och varken ”Recuva” eller ”EaseUS” är gjorda för det.

”Stellar” och ”Disk Drill” däremot hittade filerna (med ”deep scan”) på usb-stickorna som hade snabbformaterats. Filernas förnamn fanns visserligen inte kvar, de hade istället tilldelats nummer t.ex. 1262.mp4 (en video), och filerna benämns rådata (”raw data”), men var ok för övrigt.

Men som sagt, efter en full formatering så kan inte heller ”Stellar” eller ”Disk Drill” hitta några filer.

Så vill man vara på säkra sidan så gör man full formatering (eller använder Diskpart eller nåt annat liknande program som skriver över allting på disken/minnet).

Nån kanske invänder att det inte är 100% säkert med full formatering som bara skriver över allting en enda gång… I så fall kan man upprepa flera gånger, eller använda ett wipe-program som skriver flera gånger. Är man inte paranoid så räcker en (1) gång.


Om SSD:

Ovanstående gäller USB-stickor och hårddiskar (HDD, hard disk drive).
SSD (solid state drive) använder annan teknik för att hantera data, som kan göra det svårare eller omöjligt att återskapa raderade filer.

Exempel, test med extern SSD-disk (”Samsung T7 1 TB”) i Windows:
– Inget av de testade programmen ”Stellar”, ”Disk Drill” osv. kunde med djupskanning hitta filer eller filnamn efter en snabbformatering. (Inte heller efter en full formatering, förstås).
– Efter att filer raderats med shift-delete kunde de raderade filernas namn hittas med djupskanning, men filerna kunde inte återskapas eller så var de korrupta och kunde inte visas.

Obs: exakt hur säkert filer raderas på SSD kan skilja mellan olika modeller och tillverkare.



RENSA MED ’diskpart’

Vill man rensa med Windowsprogrammet ’Diskpart’ (istället för att göra full formatering) så blir det lite mer komplicerat, och lättare att begå misstag. Diskpart rensar en hel disk, inte enskilda enheter/volymer på en disk (som formatering gör). Och när diskpart är klar så har diskens utrymme statusen ”Inte allokerat”, dvs efteråt måste man skapa en ny volym på disken och formatera den.

Kort sammanfattning av rensning med Diskpart:
– Skriv diskpart i Windows sök och kör det som administratör.
list disk (visar numrerad lista på alla diskar inklusive ev. usb-stickor).
select disk (t.ex: select disk 2, om det är nr 2 som ska rensas).
list disk (kolla att den valda är markerad med asterisk *).
Man kan även skriva detail disk, då visas mer information om den valda disken.
När önskad disk är vald, starta raderingen med:
clean all
Nu skrivs den valda disken över med nollor.
Det visas ingen förloppsindikator, endast en blinkande markör.

Det går något fortare med Diskpart än med full formatering, eftersom Diskpart endast skriver massa nollor, den kollar inte ev. skadade sektorer (som full formatering gör).
Exempelvis det som tar 40 minuter med Diskpart tar nästan en timma med full formatering.


RENSA PÅ SAMMA ENHET SOM WINDOWS

Om man vill rensa samma enhet / volym där operativsystemet Windows finns och behålla Windows, så kan man förstås inte formatera eller rensa hela den enheten.

Exempel:
om Windows finns på enhet C, och det finns t.ex. 205 GB ledigt på den enheten, och man vill skriva över alla raderade, dolda filer som ev. kan återskapas, då kan man göra så här:

1. Anslut en extern usb-hårddisk som innehåller minst 205 GB filer som inte är privata/personliga/känsliga.

2. Skapa en temporär mapp t.ex. C:\temp och kopiera de 205 GB dit, tills det inte finns något ledigt utrymme kvar på den enheten.

3. Radera sedan temp-mappen C:\temp så att 205 GB-utrymmet frigörs.

Klart!

Anm: använd inte programmet FSutil för att skapa en 205 GB fil (eftersom den i praktiken knappt skriver över nåt på disken, se info längst ner i detta inlägg).




Diverse info

* När man i Windows raderar en fil ”permanent” (t.ex. med Shift+Delete, dvs inte bara flyttar den till papperskorgen), så raderas inte filen på riktigt, den finns fortfarande kvar på hårddisken eller USB-minnet. Det är bara den interna filpekaren som raderas (som pekar på filens början). Filen syns inte längre i Windows Utforskaren, men den kan återskapas med specialprogram, om man inte rensar disken med överskrivning, eller förstör den fysiskt.

Ska man slänga hårddisken (istället för att sälja eller skänka) och vill förhindra att nån sopletande hackare återskapar dina filer, så är ett annat alternativ att fysiskt förstöra disken eller minnet med slägga, borrmaskin eller liknande brutal metod.


Info om Windows formatering:
learn.microsoft.com/en-us/…/format-command-not-write-zeros-to-disk (09/24/2021)
”By default in Windows Vista and later versions, the format command writes zeros to the whole disk when a full format is performed. In Windows XP and earlier versions of Windows, the format command doesn’t write zeros to the whole disk when a full format is performed.”


Info om Diskpart och clean all:
learn.microsoft.com/en-us/…/diskpart
learn.microsoft.com/en-us/…/clean
”clean: Removes all partitions or volume formatting from the disk…”
”clean all: Specifies that each and every sector on the disk is set to zero, which completely deletes all data contained on the disk.”


Anm: när ”Stellar Data Recovery” installerades så installerades i det dolda även programmet ”Codec Tweak Tool”. Det används av ”Stellar…” vid t.ex. förhandsvisning av mp4-videofiler som kan återskapas.


Tillägg: i Windows Kommandotolken finns även programmet FSutil som man kan skapa gigabyte-stora filer med blixtsnabbt på några sekunder (för teständamål) och som bara innehåller massa binära nollor.
MEN det kan INTE användas som ersättning för full formatering, Diskpart eller annat wipe-program för att radera en disk. Därför att såna filer (s.k. sparse files) specialhanteras av Windows filsystem så att alla nollorna inte skrivs till disken. Istället skrivs bara lite information om hur många nollor filen innehåller, hur stor filen är. För användaren ser det ut som att filen tar mycket plats på disken, men det utgörs mestadels av data som redan fanns på disken innan FSutil skapade filen (men när man tittar i filen så visar Windows massa nollor).
Om man försöker rensa en disk genom att skapa en sådan jättestor noll-fil med FSutil på den disken så kommer de raderade filerna alltså inte att skrivas över i nån större utsträckning, och de kan därmed hittas och återskapas med t.ex. programmen ”Stellar” eller ”EaseUS” (Men ”Recuva” klarar inte det).

Flytta Windows från hårddisk till SSD-disk med ”systemavbildning”

Bakgrund:
Gammal Windows 7-dator som stått i förrådet många år ska återanvändas för installation av Linux. Windows ska behållas. Men hårddisken är troligen inte frisk (skadade sektorer), Windows och programkörningen går vääldigt långsamt.

Att göra:
Byta hårddisk (HDD) till SSD, med minst samma storlek som hårddisken, 500 GB.
Windows + övrigt innehåll ska kopieras till SSD-disken. Gamla hårddisken innehåller tre enheter: C, D och E (totalt ca 140 GB), Windows är på enhet C (ca 60 GB).

Förklaring: HDD=hard disk drive (hårddisk), SSD=solid state drive (ssd-minne eller -disk).


Steg 1:

Skapa en kopia av hela Windows inklusive startpartitionen.

Kör Windows egna program ”Systemavbildning” och ”Systemreparationsskiva”, finns i Kontrollpanelen under Säkerhetskopiering:

– Skapa en ”Systemavbildning” innehållande enhet C, till en extern usb-hårddisk.
Innan dess gjordes två misslyckade försök att även inkludera enhet D och E (dvs hela hårddiskens innehåll) i systemavbildningen, men då stannade programmet efter några minuter.

– Och skapa en startbar ”Systemreparationsskiva”, på en CD-skiva (kräver att man har en CD/DVD-brännare, det finns inbyggt i den gamla datorn).
Anm: här måste det vara en cd-skiva, det går inte att göra en startbar USB-sticka med detta gamla Windowsprogram.

Anm: innan Windows systemavbildning gjordes så provade jag image- och kloningsprogrammet Macrium Reflect, men det funkade inte, programmet ”kraschade” med blå skärm tio minuter in i image-kopieringen. Så det avinstallerades.


Steg 2:

Kopiera mapparna och filerna på enhet D och E till extern hårddisk, med Windows Utforskaren.


Steg 3:

Stoppa in cd-skivan ”Systemreparationsskiva” i cd-enheten om den inte redan är där (så slipper man det sedan).
Stäng av datorn, dra ur alla sladdar, öppna chassit. Koppla loss kablarna från den gamla hårddisken (som kan sitta kvar tills vidare), montera och koppla in SSD-disken (använd samma kablar som satt i gamla hårddisken).
Sätt ihop datorn och anslut sladdarna.

Anm: SSD-disken fästes med silvertejp eftersom monteringssats saknades, funkar bra men rekommenderas inte.


Steg 4:

Starta datorn och tryck tangent F12 (ev. upprepade gånger med nån sekunds mellanrum) när datorn befinner sig i bootsekvensen, dvs innan Windows börjat starta, så att bootmenyn visas. OBS på andra datorer kan det vara en annan tangent än F12.
Välj CD/DVD i bootmenyn. Då kommer datorn att starta från cd-skivan (istället för hårddisken).
På vissa datorer görs detta automatiskt om hårddisken inte är startbar.

I återställningsprogrammet som startar från cd-skivan, välj att återställa med systemavbildningen som skapades innan och som finns på externa hårddisken.

Det tog ca en halvtimma att överföra Windows till SSD-disken.

Återställningsprogrammet skapade enheterna C, D och E på SSD-disken, dvs samma som på gamla hårddisken, men D och E innehöll förstås inga mappar och filer eftersom jag tidigare valde att enbart återställa C.

När det var klart och datorn startade om igen så bootade den från (SSD-) disken, eftersom boot-ändringen till CD/DVD som gjordes tidigare med F12 bara var temporär, gällde bara en gång. (Om ändringen istället hade gjorts permanent så hade man behövt ändra tillbaka det).


Klart!

Nu körs den datorn med SSD-disken och är redo för installation av Linux (som ska ligga i en egen partition, så att man kan köra både Windows och Linux).

Windows och andra program går nu blixtsnabbt jämfört med tidigare. (Därför att SSD är snabbare än HDD förstås, men även därför att den gamla hårddisken var extremt långsam pga för många skadade sektorer).

Avslutningsvis återstår att kopiera innehållet i enhet D och E från den externa hårddisken (mha Windows Utforskaren), om man vill ha dom gamla filerna också.

Mystisk USB-port som krånglar, men bara med vissa USB-minnen (FÖRKLARING)

Så här:

  1. En ny dator, med USB-portar (förstås).
  2. En USB-minnessticka som funkar perfekt i alla USB-portar på andra datorer, och i alla USB-portar på den nya datorn… UTOM EN port.
  3. I den USB-porten funkar den stickan oftast inte, datorn gör flera anslutningsförsök men misslyckas, eller så bryts anslutningen efter en stund.
  4. MEN (nu kommer det mystiska):
    den USB-porten funkar perfekt med andra USB-stickor.

Med andra ord:
– Vi har en usb-sticka som funkar med alla portar utom en.
– Den porten funkar med alla stickor utom den stickan.

Hur är det möjligt? Är det den USB-porten eller den USB-stickan som är defekt? Eller båda?

Supportkillen i butiken som sålde datorn tyckte att ett fel i en USB-port måste påverka ALLA usb-stickor… och därför trodde han inte att det är fel på den porten eftersom den fungerar med andra usb-stickor. Han blundade för att den usb-stickan faktiskt fungerar perfekt i alla andra portar.

Men använder man hjärnan en aning så förstår man att det faktiskt kan finnas avvikelser i BÅDE usb-porten och usb-stickan.

FÖRKLARING:

Alla USB-enheter av samma typ är inte EXAKT likadana i fysiska mått och spänningar (det lär vara praktiskt omöjligt vid masstillverkning). Enligt USB-specifikationen är det tillåtet att diverse mått (kontaktstift m.m.) och spänningar (volt) skiljer lite mellan olika enheter av samma typ. Det finns en viss TOLERANS inbyggd i specifikationen.
Så länge USB-enheterna, dvs både ”honorna”/portarna och ”hanarna”, ligger inom specifikationens toleransgränser så ska alla honor fungera med alla hanar.

Ibland slinker avvikande USB-enheter igenom fabrikernas kontroller och det kan ge konstiga problem eller så märker kunden aldrig felet (se nedan).

A:   --- (normal, de flesta usb-honor/hanar)
B:  ---
C:    ---
D: ---

A, B, C och D ovan representerar USB-enheter (honor och hanar) och deras faktiska egenskaper. Alla A fungerar bra med varandra, de ligger inom toleransgränserna. A är vanligast förekommande.

De avvikande B, C och D har delvis samma egenskaper som A och fungerar därför med A.
Av samma skäl fungerar B troligen också med C och D.

MEN C och D kommer att få problem med varandra, eftersom de avviker starkt i förhållande till varandra.


I fallet ovan med nya datorn så är troligen både den USB-porten och den USB-stickan avvikande, åt varsitt håll (dvs de är ”C” och ”D” ovan). Dom fungerar med många andra USB-enheter (”A” och ”B”), men de funkar uselt eller inte alls när de möter varandra.


BEVISA MED FÖRLÄNGNINGSKABEL:

Ett sätt att bevisa detta är att ansluta en USB förlängningskabel mellan den USB-porten och USB-stickan. Dvs en kabel med en hane i ena änden och en hona i andra. Kabeln kan vara kort, det räcker med nån eller några decimeter. Det förutsätter förstås att kabelns hane och hona är OK.

Om den struliga porten och stickan tillsammans
fungerar felfritt MED förlängningskabeln,

men inte UTAN kabeln,
då är sannolikt både porten och stickan avvikande.



NÅGRA EXEMPEL på avvikande hane och hona:

Här några bilder som visar lite mer konkret hur det kan se ut om nån av hanens kontaktskenor är ojämn, och när nån av honans fjädrande kontakter är för kort (dvs sticker ut mindre än normalt så att de inte når lika långt ner mot hanens kontaktskenor).

Först visas hur det ser inuti en normal usb-hane och -hona:

De fyra exemplen ovan kan t.ex. föreställa en av kontaktskenorna i en usb-sticka som har tryckts in till ändläget i en usb-port, sett från sidan.

I det översta exemplet är både hanen (usb-stickan) och honan (usb-porten) normala, så det funkar bra.

I nästa två exempel är antingen honan eller hanen avvikande: honans kontakt är kort eller hanens kontaktskena är ojämn. Men det funkar ändå, om motpartens kontaktdon har tillräcklig marginal, helst lite mer än vad usb-specifikations toleransgränser anger.

Men nedersta exemplet, när både hanen och honan är avvikande på det här sättet, då blir totala avvikelsen för stor, det funkar inte. Det blir ingen eller dålig kontakt, datorn kan inte ansluta till usb-stickan/hanen. (I vissa fall kan det ändå fungera om man inte trycker hanen ända till ändläget, eller om man drar ut den nån millimeter från ändläget).



Det förklarar alltså hur en viss usb-port och usb-sticka kan fungera med massa andra stickor/portar, men inte med varandra. Både porten och stickan är avvikande, men så länge dom inte ansluts till nån som också är avvikande så fungerar det.

Så när en supportpersonal hos din datorbutik felaktigt påstår att ett fel på en USB-port alltid måste påverka alla USB-enheter, då vet du att den personalen är okunnig eller att dom helt enkelt vill slippa åtgärda det på garantin.




Hur fixar man detta?
Byt den usb-porten i datorn, och hoppas att den nya porten inte har samma avvikelse (t.ex. att en hel batch har den avvikelsen).
Eller sluta använd den stickan i den porten. Eller kassera den stickan helt.



Här är några som råkat ut för liknande(?), det är från omdömen som kunder skrivit på en datorbutiks produktsida:

– ”USB-kontakten fungerar inte på alla USB-kontakter på våra datorer.”

– ”Fungerar enbart om man drar ut usb- kontakten en liten bit efter man har anslutit den.”

Snabbis-backup

Exempel:
du vill snabbt och enkelt OFTA kopiera vissa viktiga mappar och/eller filer från enhet C till en USB-sticka eller annan enhet, i Windows, så här:

– Sätt i USB-stickan.
– Tryck på Snabbis-ikonen på skrivbordet…
Klart!
(Kopierar du till molnet eller annan enhet så behövs förstås inte usb-stickan…)


ÖVERSIKT, görs 1 gång (kräver viss datorvana):
1. Hämta zip-programmet 7-Zip (här) och installera det.
2. Skapa filerna lista.txt och snabbis.bat (se nedan).
3. Skapa snabbis-ikonen (se nedan).

FÖRDELEN med att använda zip-programmet är:
– Snabbare kopiering, om det är många filer i din backup. (En enda zip-fil innehållande alla filer kopieras fortare än att kopiera varje fil separat).
– Backupen kan krypteras / lösenordsskyddas.


Detaljer:

SKAPA FILEN lista.txt och lägg den t.ex. på enhet C
Skriv i filen vilka mappar eller/och filer du vill kopiera ofta. En sökväg per rad.
Exempel: för mapparna ’projekt’ och ’viktigt’ och Excelfilen kalkyler.xlsx på enhet C, så kan lista.txt innehålla följande tre rader:

C:\projekt\*
C:\viktigt\*
C:\kalkyler.xlsx

Filen lista.txt ska sparas med kodning UTF-8.

– Det går att använda Windowsprogrammet Anteckningar (eng. Notepad) för att skapa de två filerna, fast det finns bättre texteditorer.
– Info om syntaxen finns i Hjälpen i 7-Zip-programmet.

SKAPA FILEN snabbis.bat (t.ex. på enhet C)
Exempel, för att kopiera allt till zipfilen minbackup.7z på enhet D (t.ex. en USB-sticka), och avsluta med pause som inväntar tangentryck innan kommandotolkfönstret stängs. Två rader i filen:

7z u D:\minbackup @C:\lista.txt -r -spf
pause

Anm: 7z i början på raden ovan kan behöva ändras till fullständiga sökvägen till programmet 7z.exe, vilket t.ex. kan vara:
”C:\Program Files\7-Zip\7z”
(det måste omslutas med citattecken eftersom det finns mellanslag i sökvägen). Då blir hela den raden:

"C:\Program Files\7-Zip\7z" u D:\minbackup @C:\lista.txt -r -spf

Anm: det behöver inte ändras om du har lagt in sökvägen till 7-Zip-mappen i miljövariabeln Path i Windows.

SKAPA snabbis-ikonen
– I Windows Utforskaren, högerklicka på filen snabbis.bat, välj ”Skicka till” och  ”Skrivbord (skapa genväg)”.

KLART!
Nu är det bara att klicka på den ikonen på skrivbordet varje gång du vill kopiera de mappar eller/och filer som anges i filen lista.txt.



Den här ”snabbis-backupen” använder Windowsprogrammet ’Kommandotolken” (eng. Command Prompt, eller cmd). Se även inlägget ”DOS i Windows, för nybörjare”.




Några förklaringar till 7z-raden i filen snabbis.bat:

u :Betyder ”update” och innebär att 7z bara kopierar nya och ändrade filer vid varje tillfälle (så att det går snabbare). Anm: detta är ett s.k. kommando, ska inte vara nåt bindestreck (-) framför, dvs u.

-r :Betyder rekursiv, att 7-Zip även kopierar eventuella undermappar och de filer som finns där. Anm: detta är en s.k. växel (switch), det ska vara ett bindestreck (-) framför, dvs -r.

-spf :Betyder att hela sökvägen till varje fil sparas i zipfilen som 7-Zip skapar. Behövs inte, men bra om man senare vill kunna se exakt var filerna hör hemma.

Det finns fler alternativ, se Hjälpen i 7-Zip-programmet.
Du kan t.ex. kryptera och lösenordsskydda filen minbackup.7z, det kan göras genom att på 7z-raden i snabbis.bat lägga till växlarna -p och -m.
Exempel, kryptering med lösenordet ”hemligt”, och kryptera även filnamnen:
-phemligt -mhe=on


EVENTUELLA PROBLEM

Om backupen inte fungerar därför att de mappar/filer du skrivit i filen lista.txt inte kan hittas, kolla följande:
– Att mapp- eller filnamnen är rätt stavade i filen lista.txt.
– Att filen lista.txt är sparad med kodningen UTF-8. (Detta är viktigt ifall du har svenska tecken (t.ex. åäö) i dina mappnamn eller filnamn).

Om Kommandotolkfönstret visar meddelanden som ser lite konstiga ut när du kör snabbis.bat (t.ex. det visas konstiga tecken istället för bokstäverna åäö), så påverkar det inte backupen, den blir bra ändå. Men om du ändå vill att det ska se rätt ut, så kan du prova att spara filen snabbis.bat med annan kodning, helst samma kodning som Kommandotolkfönstret använder. Det brukar vara ”850” (men då behövs en annan texteditor än Windows ’Anteckningar’). Du kan kolla vilken kodning som kommandotolken använder genom att skriva kommandot chcp i kommandotolkfönstret).

Ett annat sätt är att ändra Kommandotolkens kodning tillfälligt till samma kod som snabbis.bat är sparad med. Det kan göras med kommandot chcp, som kan läggas i en rad överst i snabbis.bat.
Exempel, ändra till ”Western European (Windows) 1252”:
chcp 1252
Eller ändra till UTF-8:
chcp 65001
Men Kommandotolken fungerar inte alltid med UTF-8, det kan skilja mellan olika Windowsversioner och konfigurationer.


Det finns andra sätt att göra liknande backuper, även Windows har sin inbyggda ”Filhistorik” för backup, med olika för- och nackdelar, så det är bara att välja vilken metod som passar dej bäst.

Öka ALLA fontstorlekar i Thunderbird mejlprogram

Om textstorleken i vissa mejl är för liten, men ok i andra mejl, gör så här (i version 102 av Mozilla Thunderbird, i Windows):

Välj ”Settings” i menyn. Under ”Language & Appearance”,
under ”Fonts & Colors”, välj knappen ”Advanced”, där finns tre storleksinställningar:
sätt ”Size” till önskad storlek för alla tre val, även ”Minimum font size”. (Exempelvis ”17” på alla tre, eller lägre om bildskärmen har låg upplösning).

Och under ”Font Control”:
Kryssa i ”Allow messages to use other fonts”. (Det behövs för vissa formaterade mejl).
– Kryssa INTE i ”Use fixed font for plain text messages”.
Tryck Ok.

Om man inte ändrar samtliga tre storlekar och kryssar i enligt ovan, så kan det se bra ut i vissa mejl men inte i andra. (Beror på att olika mejl kan vara olika formaterade).


Anm: för citerad mejltext i mejl som är formaterade som enbart ”text” kan man också ändra storleken, under ”Plain Text Messages”. (Det gäller alltså endast den text som av mejlprogrammet citeras automatiskt när man väljer Svara-på-detta-mejl).

Så installerar du gamla Norton Ghost i Windows 10

Om du har en gammal backup som du vill hämta några viktiga filer ifrån, en backup som togs med backupprogrammet Norton Ghost 15 på en dator med Windows 7 (som du inte längre har tillgång till)…

…då kan du installera Norton Ghost 15 i Windows 10 (eller 11), och hämta filen från den gamla backupen.

Norton Ghost 15 är gjort för Windows 7, Vista och XP. Installerar man Norton Ghost på Windows 10 (och inte följer nedanstående intruktioner) så visas följande meddelande efter att du skrivit licensnyckelkoden som följde med programmet när det var nytt:

”Cannot activate this product using license key …………….. The license key is not valid.
Please enter the correct license key”.

Dvs programmet påstår att din licensnyckelkod är ogiltig. Men det går att fixa (om du har en licensnyckelkod som du vet har fungerat tidigare).
Logga in i Windows 10 som administratör (eller med administratörsrättigheter), och gör så här:


Installera Norton Ghost 15, men välj NEJ när installationen är klar och vill starta om. Starta INTE om datorn.
Och starta INTE Norton Ghost ännu. (Vi vill inte att Nortons bakgrundstjänster ska börja köras ännu).

– Öppna Windows Utforskaren, leta upp mappen ”Agent” i mappen där Norton Ghost har installerats. Sökvägen dit kan t.ex. vara:
C:\Program Files (x86)\Norton Ghost\Agent\

Högerklicka på filen ”VProSvc.exe” och välj ”Egenskaper”. Välj fliken ”Kompatibilitet” i fönstret som öppnas.
Klicka sedan på knappen ”Ändra för ALLA användare”, då öppnas ett andra litet fönster. Under ”Kompatibilitetsläge” i det  fönstret, kryssa i ”Kör det här programmet i kompatibilitetsläge”, och välj ”Windows 7”.
Tryck knappen OK, och sedan OK igen i det första fönstret.

Nu kan du starta om datorn.

Starta Norton Ghost om den inte gör det automatiskt efter att Windows kommit igång. När programmet frågar efter licensnyckeln, fyll i den och tryck Next.
I nästa fönster kan du ta bort krysset vid Run Live Update och Launch Easy Setup, det är meningslöst att köra dom.
Tryck Finish.


KLART!
Nu kan du använda Norton Ghost 15 på din Windows 10-dator för att hämta filer från din gamla backup.


Det rekommenderas inte att du även använder Norton Ghost 15 för att ta nya backuper (i Windows 10).

Visserligen funkar det att ta backup på mappar som inte är Windows-mappar (t.ex. på enhet D, om Windows ligger på enhet C). Och det funkar att hämta filer från såna backuper.
Men windowsmappar som t.ex. ”Mina Dokument” kan misslyckas att ta backup på (”Snapshot error”).

För att ta nya backuper, skaffa ett backupprogram som är gjort för den Windowsversion du använder.

Fixa tre Firefox-grejer: backa, bildinfo och ftp

När man surfar med en nyinstallerad Firefox webbläsare så funkar det inte att backa mellan webbsidor med Back-tangenten (Backspace).
Firefox har även tagit bort alternativet ”Visa bildinfo” när man högerklickar på en bild på en webbsida.

Det går att återställa med Firefox avancerade konfigurationsinställningar:
– browser.backspace_action: 0.
– browser.menu.showViewImageInfo: true.

GÖR SÅ HÄR:
– I Firefox webbadressfält, skriv ”about:config” (utan citattecken) och tryck Enter.
– Tryck på ”Acceptera risken och fortsätt”.

Fixa backtangenten:
– I sökfältet som visas överst, skriv ”browser.back” så att följande visas:
browser.backspace_action
Ändra värdet till 0 (noll). Default är 2.

Fixa bildinfo:
– I sökfältet som visas överst, skriv ”browser.menu” så att följande visas:
browser.menu.showViewImageInfo
Ändra värdet till ”true”. Default är ”false”.

Klart!


Tredje grejen handlar om att besöka en ftp-server med webbläsaren.
FTP är ett gammalt system för att dela filer, det används av en del programtillverkare (t.ex. Adobe) för att tillhandahålla uppdateringar till deras äldre program (ja även nyare).

Sedan förra året går det inte att använda ftp med Firefox (inte heller med Chrome).
Om man försöker det i Firefox så visas meddelandet ”Hur vill du öppna denna?”, och så visas t.ex. alternativen ”Internet Explorer”, ”Microsoft Edge” m.m. (som inte funkar så bra eller inte alls för ftp).

LÖSNING:

– Använd Windows ”Utforskaren” istället. Skriv ftp-adressen i Utforskarens adressfält. Adressen ska börja med ftp://
(Utforskaren är filhanteraren i Windows 7 och högre. Motsvarande möjlighet finns i Mac).

– Eller använd webbläsaren Internet Explorer (ja, den finns även i Windows 10, under ”Tillbehör för Windows”). Men MS Edge stöder inte ftp.

– Eller använd ett ftp-program, t.ex. FileZilla.

EXEMPEL, ftp-adressen:
ftp://ftp.gnu.org
går till ftp-servern hos gnu.org. Men den ftp-tjänsten kommer nog att försvinna snart. Så här står det i deras välkomstmeddelande, som kan läsas i filen ”welcome.msg” (eller som visas automatiskt i webbläsaren Internet Explorer):

”NOTICE (Updated October 15 2021):
If you maintain scripts used to access ftp.gnu.org over FTP,
we strongly encourage you to change them to use HTTPS instead.
Eventually we hope to shut down FTP protocol access, but plan
to give notice here and other places for several months ahead
of time.”

I detta fall hos gnu.org kan man byta ut ftp mot https, så här:
https://ftp.gnu.org
och då funkar det att besöka med Firefox.

DOS i Windows, för nybörjare

Föregångaren till operativsystemet Microsoft Windows var MS-DOS. Där använde man enbart tangentbordet och korta textkommandon för att styra datorn. Det fanns ingen mus, och inga fönster, ikoner, länkar osv att klicka/trycka på.

MS-DOS finns delvis kvar i dagens Windows, och kan användas t.ex. för att automatisera vissa rutiner, starta andra program, hämta information om datorn, nätverket med mera. Eller för att uppleva hur man gjorde förr i tiden… eller för att bara leka lite.

Det kan köras i ett fönster kallat Kommandotolken, eller ”Command prompt” på engelska, förkortat ”cmd”.
Kommandotolken är ett så kallat ”skalprogram” där folk kan hantera datorns operativsystem. (Ett annat skalprogram i Windows är PowerShell*).

Så startar du Kommandotolken i Windows:

i sökfältet vid/i Windows START, skriv ”kommando”, eller ”kommandotolken”, (utan citattecken), eller ”command prompt” om du har engelsk Windows,
och välj Kommandotolken i söklistan. Då öppnas ett fönster som kan se ut så här:

(Det finns flera andra sätt att starta Kommandotolken (se längre ner), men med ovanstående metod hamnar du inledningsvis i din egen mapp istället för i Windows systemmapp).

”C:\Users>” (kallad ”prompten”) i fönstret ovan visar att den användaren befinner sig på enheten C i mappen ”Users”. Den lilla blinkande fyrkanten indikerar att datorn är redo och väntar på att nån ska skriva nåt.

Några kommandon i Kommandotolken

Om du har startat Kommandotolken nu så kan du skriva kommandon som Kommandotolken kan tolka och köra. Varje kommando ska följas av tryck på tangenten Enter (Return).
Här är några exempel på kommandon:

  • dir  (visar alla filer och mappar i den aktuella mappen, dvs i mappen där du befinner dig). Om allt inte får plats i fönstret så kan du lägga till växeln /p, exempel:
    dir /p  (visar så mycket som får plats i fönstret, och sedan väntar datorn tills du trycker på valfri tangent).
    dir /b  (visar endast fil- och mappnamnen, inte datumen m.m).
    dir /b /p  (visar endast namnen, en fönstersida i taget).
  • cd ..  (cd följt av 2 punkter. Du förflyttas upp ur mappen).
  • cd /  (cd följt av ett snedstreck. Du förflyttas så långt upp det är möjligt på den enheten).
  • cd bilder  (du flyttas till mappen ’Bilder’ om det finns en sån mapp i mappen som du befinner dig i).
  • För att gå till en annan enhet (om det finns nån mer enhet på din dator) skriver du enhetsbokstaven följt av ett kolon, exempelvis:
    e:  (gå till enhet E).
  • För att gå DIREKT till en annan mapp på en annan enhet, t.ex. från enhet E till mappen ’C:\Frukt\Apelsiner’ (dvs mappen ’Apelsiner’ i mappen ’Frukt’ på enhet C), så lägger du till växeln /d. Exempel:
    cd /d c:\frukt\apelsiner
    (dvs cd /d följt av hela sökvägen c:\frukt\apelsiner).
  • tree (visar hela mappstrukturen från där du befinner dig och nedåt. Kan ge en väldigt lång utskrift beroende på vilken mapp du befinner dig i).
  • —————————-
  • ver  (Visar Windows version).
  • systeminfo  (Visar mycket information om din dator).
  • chcp  (Visar vilken teckentabell Kommandotolken använder).
  • path  (Visar Windows sökvägar för körbara filer).
  • tasklist  (Visar alla aktiva program i Windows).
  • assoc  (Visar associationer till filnamnstillägg).
  • ————————–
  • cls  (Tömmer Kommandotolksfönstret, ”clear screen”).
  • Några nätverkskommandon är t.ex: nslookup, ipconfig, ping och getmac. Använd hjälpväxeln /? för att se mer info om de kommandona.

Tips: du kan se dina senaste körda kommandon genom att trycka på piltangenterna uppåt eller nedåt.
Så om du vill köra ett kommando igen så kan du välja det med piltangenten istället för att skriva det en gång till.


Kommandona ovan bara visar, de ändrar inget på datorn. För några av kommandona ovan kan man dock lägga till växlar för att ändra något (t.ex. kommandona chcp och path).
Det finns kommandon som t.ex. kopierar, flyttar och raderar filer och mappar, men de redovisas inte här.

Inbyggd hjälp för kommandon

För att få hjälp med ett kommando så kan man lägga till växeln /?, exempel:
dir /?  (visar information om kommandot dir).
För att se vilka kommandon som finns, skriv:
help  (du kanske behöver bläddra uppåt i fönstret för att se hela utskriften).

Avbryta eller pausa ett kommando

Du kan avbryta ett kommando som startat och inte avslutats ännu, genom att trycka Ctrl-C (dvs håll nere Ctrl-tangenten samtidigt som du trycker på C-tangenten). Eller med tangenten Break om det finns nån sån.
För att pausa ett kommando som inte avslutats ännu, tryck tangenten Pause.

Hantera långa utskrifter (visa mer i fönstret, eller skicka utskriften till Urklipp eller till en textfil)

Om ett kommando ger en lång utskrift så kanske det inte går att bläddra/scrolla ända upp till början på utskriften. Då kan du öka bufferten för Kommandotolken så här:
högerklicka på fönstrets ram, välj Egenskaper. I fliken Layout, under ”Skärmbuffertstorlek” vid ”Höjd”, öka det värdet. T.ex. om det står 300, öka till t.ex. 3000, eller så mycket som behövs (max är 9999). Tryck Ok.
Skriv sedan kommandot igen och kolla så att hela utskriften kan ses genom att bläddra uppåt i fönstret.

ELLER:
så kan du istället skicka utskriften till Windows Urklipp. Exempelvis utskriften av kommandot dir /b skickas till Urklipp:
dir /b | clip
(det lodräta strecket kallas rör- eller pipe-tecken och skrivs genom att hålla nere tangenten [Alt Gr] och tryck på |-tangenten).

Därefter kan du klistra in hela utskriften i nåt dokument (t.ex. med tangenterna Ctrl-V).
Anm: om du klistrar in det i en textfil så rekommenderas att den sedan sparas med teckenkodningen UTF-8, särskilt om utskriften innehåller några svenska tecken (t.ex. åäö), annars kanske de tecknen inte visas korrekt nästa gång filen öppnas.

VILL DU HELLRE spara en hel utskrift till en textfil så kan du t.ex. skriva:
dir > hejhej.txt
då skapas filen hejhej.txt i den mapp du befinner dig i.

Sedan kan du läsa innehållet i den filen med följande kommando:
type hehej.txt
Anm: om du istället vill öppna / läsa den filen i en texteditor så blir det bäst om den öppnas med samma teckenkodning som Kommandotolken använder (särskilt om filen innehåller några åäö osv). Skriv kommandot chcp i Kommandotolkfönstret för att få reda på teckenkodningen (som t.ex. kan vara 850).
MEN OM det blir problem med tecknen åäö så kan det vara bättre att skicka utskriften till Urklipp (med kommandot clip), och klistra in det i en textfil som sparas med teckenkodningen UTF-8).

Att skicka utskriften till en textfil eller till urklipp kan alltså vara bra om utskriften i Kommandotolkfönstret blir så lång så att det inte hjälper att öka buffertstorleken (se ovan).
Exempelvis kommandot  tree  kan resultera i en mycket lång utskrift om man befinner sig längst upp på en enhet (t.ex. enhet C eller D) och om den innehåller väldigt många mappar och undermappar. Då kan lösningen vara att skicka utskriften till en textfil, exempelvis med kommandot:
tree > myTree.txt
Eller till Windows Urklipp, med kommandot:
tree | clip

Klistra in och Kopiera text i Kommandotolkfönstret

– Du kan klistra in text och kommandon i Kommandotolkfönstret genom att högerklicka mitt på fönstret och välja Klistra in.

– Du kan markera och kopiera text från Kommandotolkfönstret genom att högerklicka, välj Markera, och dra med musen för att markera, och tryck Enter för att kopiera till Urklipp.

Köra Kommandotolken som Administratör

För vissa kommandon (t.ex. chkdsk (check disk) så måste man starta Kommandotolken som administratör. Har du inte gjort det så visas meddelandet att du måste ha ”förhöjd” (elevated) behörighet.

Gör så här:
i Windows sök vid/i START, skriv ”kommando”, högerklicka på Kommandotolken i söklistan, välj ”Kör som Administratör”.
(Det förutsätter förstås att du är inloggad i Windows som administratör).

Fler sätt att starta Kommandotolken

Metoden att starta Kommandotolken via Windows sök fungerar i Windows 7 och högre, möjligen även i ännu tidigare version.
Om man skriver ”cmd” som sökord i Windows sök, istället för ”kommando”, och sedan väljer ”cmd.exe” i söklistan, då hamnar man inledningsvis i Windows systemmapp istället för i sin egen mapp.
Om man ofta använder Kommandotolken så kan man lägga upp en genväg för att förenkla starten (se nedan).
Det finns ytterligare startmetoder som varierar lite mellan olika versioner av Windows.

Enklaste sättet att ofta starta Kommandotolken

Fäst en genväg i Aktivitetsfältet eller på Startmenyn:

i Windows sök vid/i START, skriv ”kommando”, högerklicka på Kommandotolken i söklistan, välj:
– ”Fäst i Aktivitetsfältet” (då kan den inte köras som administratör),
– eller välj: ”Fäst på Startmenyn” (då kan den köras som administratör, med högerklick och välj Kör som…).

Skapa en genväg på Skrivbordet:

I Windows sök vid/i START, skriv ”kommando”, högerklicka på ”Kommandotolken” i söklistan, och:
– I Windows 10: välj ”Öppna filsökväg”. Högerklicka på ”Kommandotolken” som är markerad där, och välj ”Skicka till” – ”Skrivbord (skapa genväg)”.
– I Windows 7: välj ”Skicka till” – ”Skrivbord (skapa genväg)”.

Nu har genvägen ”Kommandotolken” skapats på skrivbordet.
Om du vill att den genvägen ska köras som Administratör varje gång man klickar på den, högerklicka på genvägen, välj fliken ”Genväg”, tryck på knappen ”Avancerat”, kryssa i ”Kör som administratör”, tryck Ok.

Om snedstreck / och omvända snedstreck \

Snedstreck (slash på engelska) är den högerlutande varianten (/) som skrivs genom att hålla nere [Shift]-tangenten samtidigt som man trycker på tangent [/]. Används t.ex. i kommandoväxlar som t.ex. dir /p och liknande.

I sökvägar som C:\Users\Johan\ osv så används omvända snedstreck (\) eller backslash. De skrivs genom att hålla nere tangent [Alt Gr] samtidig som man trycker på tangent [?]. När man skriver i Kommandotolken så fungerar ibland båda varianterna av snedstreck, men inte alltid.

Mappnamn och filnamn som innehåller mellanslag

När man skriver i Kommandotolken så behöver mappnamn och filnamn som innehåller mellanslag INTE skrivas inom citattecken. T.ex. om man skriver sökvägen:
C:\Gula bananer\
så behöver den inte omslutas med citattecken.

Däremot i batchfiler (se nedan) kan det vara nödvändigt att omsluta med citattecken när det finns mellanslag i mapp- eller filnamn. Exempel:
”C:\Gula bananer\”

Batchfiler i Kommandotolken

En batchfil är en textfil med filändelsen .bat (t.ex. testar.bat). I en sån fil kan man skriva många rader med kommandon, som sparas och sedan kan köras automatiskt i Kommandotolken. Bra när många kommandon och rutiner ska upprepas ofta.

Stänga Kommandotolken (fönstret)

Stäng Kommandotolken med krysset uppe i högra hörnet på fönstret. Eller genom att skriva exit (och tryck Enter).



* En utveckling av Kommandotolken är PowerShell som också finns i Windows. Med PowerShell kan man göra i stort sett samma som i Kommandotolken plus mycket mer, men ibland krävs lite annorlunda hantering (bl.a. för körning av batchfiler). Och vissa av ovanstående kommandon fungerar inte, t.ex. ver, path, assoc, då krävs andra kommandon.
Så beskrivningen ovan för Kommandotolken är inte helt tillämpbar på PowerShell.
För att starta Powershell, sök ”power” i Windows sök och välj PowerShell i söklistan.



Barnbilden överst från ”EME (Esther Merbt)”.