{"id":569,"date":"2020-01-12T12:06:07","date_gmt":"2020-01-12T11:06:07","guid":{"rendered":"https:\/\/hejdu.se\/?p=569"},"modified":"2023-05-30T21:36:37","modified_gmt":"2023-05-30T19:36:37","slug":"eniac-datorstrul-forr-i-tiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/hejdu.se\/?p=569","title":{"rendered":"ENIAC &#8211; Datorstrul p\u00e5 1940-talet"},"content":{"rendered":"<p>ENIAC var en av de f\u00f6rsta elektroniska, digitala datorerna. Den v\u00e4gde <strong>27 ton<\/strong> och kr\u00e4vde en golvyta p\u00e5 <strong>167 kvadratmeter<\/strong>. Datorn bestod av ca <strong>18.000 elektronr\u00f6r<\/strong> (&#8221;radior\u00f6r&#8221;), 6.000 str\u00f6mbrytare, 70.000 resistorer, 10.000 kondensatorer och 1.500 rel\u00e4er. Den byggdes \u00e5ren 1943-1946.<\/p>\n<p>ENIAC kunde utf\u00f6ra femtusen additioner per sekund, vilket var v\u00e4ldigt l\u00e5ngsamt j\u00e4mf\u00f6rt med dagens sm\u00e5 persondatorer som kan g\u00f6ra flera miljoner.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-570\" src=\"https:\/\/hejdu.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/eniac-a.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"458\" \/><\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-571\" src=\"https:\/\/hejdu.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/eniac-b.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"405\" \/><\/p>\n<p>ENIAC kunde inte lagra program i minne som dagens datorer. N\u00e4r ett &#8221;program&#8221; skulle k\u00f6ras programmerades datorn genom att koppla om sladdar och s\u00e4tta str\u00f6mbrytare, som med en gammal telefonv\u00e4xel, vilket kunde ta flera dagar:<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-572\" src=\"https:\/\/hejdu.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/eniac-c.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"253\" \/><\/p>\n<p>ENIAC var mycket omst\u00e4ndlig att programmera fr\u00e5n en uppgift till en annan. N\u00e4r den skulle g\u00f6ra v\u00e4derprognoser f\u00f6r 24 timmar tog det n\u00e4stan 24 timmar att ta fram prognosen. ENIAC anv\u00e4ndes mest f\u00f6r milit\u00e4ra, tekniska och vetenskapliga ber\u00e4kningar.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-575\" src=\"https:\/\/hejdu.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/eniac-d.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"409\" \/><\/p>\n<p>ENIAC var v\u00e4ldigt effektkr\u00e4vande, elektronr\u00f6r och andra delar gick s\u00f6nder flera g\u00e5nger i veckan och m\u00e5ste bytas ut:<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-574\" src=\"https:\/\/hejdu.se\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/eniac-e.jpg\" alt=\"\" width=\"600\" height=\"469\" \/><\/p>\n<p>ENIAC st\u00e5r f\u00f6r &#8221;Electronic Numerical Integrator And Computer&#8221;. Den b\u00f6rjade utvecklas i juli 1943 av amerikanerna Presper Eckert och John Mauchly, och blev klar 1946. Syftet med projektet var att snabbt kunna g\u00f6ra ber\u00e4kningar av milit\u00e4r natur, d\u00e4ribland v\u00e4derprognoser och analyser av projektilbanor. Till skillnad fr\u00e5n alla moderna datorer r\u00e4knade ENIAC inte med bin\u00e4ra tal, utan med basen 10.<\/p>\n<p>ENIAC ans\u00e5gs l\u00e4nge, i konkurrens med Howard Aikens Mark I (1944), som den f\u00f6rsta datorn, men numera r\u00e4knas tysklands Konrad Zuses Z3 fr\u00e5n 1941 som f\u00f6rst. Z3 bestod av rel\u00e4er (l\u00e5ngsammare) ist\u00e4llet f\u00f6r elektronr\u00f6r. ENIAC var mycket snabbare \u00e4n Mark I och Z3 som var uppbyggda med rel\u00e4er.<\/p>\n<p>Den engelska datorn Colossus, som byggdes 1943-45, anses varit den f\u00f6rsta <em>helt elektroniska, digitala<\/em> datorn (med elektronr\u00f6r), den programmerades p\u00e5 liknande s\u00e4tt som ENIAC (kablar och str\u00f6mbrytare). Colossus anv\u00e4ndes under andra v\u00e4rldskriget f\u00f6r att kn\u00e4cka tyskarnas krypterade meddelanden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ENIAC var en av de f\u00f6rsta elektroniska, digitala datorerna. Den v\u00e4gde 27 ton och kr\u00e4vde en golvyta p\u00e5 167 kvadratmeter. Datorn bestod av ca 18.000 elektronr\u00f6r (&#8221;radior\u00f6r&#8221;), 6.000 str\u00f6mbrytare, 70.000 resistorer, 10.000 kondensatorer och 1.500 rel\u00e4er. Den byggdes \u00e5ren 1943-1946. ENIAC kunde utf\u00f6ra femtusen additioner per sekund, vilket var v\u00e4ldigt l\u00e5ngsamt j\u00e4mf\u00f6rt med dagens sm\u00e5 &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/hejdu.se\/?p=569\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dENIAC &#8211; Datorstrul p\u00e5 1940-talet\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/569"}],"collection":[{"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=569"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/569\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=569"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=569"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hejdu.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=569"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}